ca 5000 f.kr: Opium anv�nds av de gamla sumererna.

ca 2000 f.kr: Indianerna i Sydamerika b�rjar tugga kokablad, dels som medicin, dels f�r att uppn� "det gudomliga ruset". Cannabisplantan anv�nds som drog i Kina.

ca 2500 f.kr: Opiumfr�n �ts av en folkgrupp i Schweiz, Europa.

ca 300 f.kr: Greken Theophrastus (371-287) omn�mner f�r f�rsta g�ngen i litteraturen anv�ndande av saft fr�n vallmo i berusningssyfte.

ca 1000: Opium anv�nds i stor utstr�ckning i Kina och Fj�rran �stern.

ca 1525: Parcelsus (1490-1541) introducerar laudanum (opiumtinktur) l�karvetenskapen.

1680: Thomas Syndenham (1625-1680) p�st�r f�ljande: "Av de l�kemedel som det behagat den Allsm�ktige Guden att sk�nka m�nskligheten f�r att minska dess lidanden �r inget s� allomfattande och effektivt som opiumet".

1753: Cannabis f�r sitt namn av Carl von Linn�.

1762: Tomas Dover, en engelsk l�kare, b�rjar skriva ut ett pulver som han rekommenderar i synnerhet mot gikt. Denna drog kallas snart Dover�s pulver och blir det mest anv�nda opiumpreparatet under de kommande 150 �ren.

1792: De f�rsta f�rbudslagarna riktade mot opium i Kina utf�rdas. Straffet f�r att driva opiumaff�rer �r strypning.

1800: Cannabis introduceras i Frankrike av Napoleons soldater som �terv�nder fr�n Egypten.

1805: Friedrich Wilhelm Adam Serturner, en tysk kemist, isolerar och beskriver morfin f�r f�rsta g�ngen.

1822: Thomas De Quinceys bok "Confessions of an English Opium Eater" publiceras. I boken h�vdar f�rfattaren att opium inte �r vanebildande!!!

1839-1842: F�rsta opiumkriget mellan England och Kina. Kineserna hade olagligf�rklarat opium p� grund av de stora missbruksproblemen. Engelsm�nnen, som tj�nade pengar p� handeln och samtidigt h�ll kineserna i passivitet, b�rjade krig f�r att bryta ner det kinesiska motst�ndet.

1841: En fransk l�kare anv�nder hasch som behandlingsmetod p� mentalsjuka patienter vid sin klinik.

1855: Kokain isoleras i sin rena form f�r f�rsta g�ngen av Gaedecke.

1856: Andra opiumkriget. Med hj�lp av Frankrike utvidgar Engelsm�nnen sin makt att f�rslava kineserna under opiumet.

1874: Ett s�llskap bildas i England f�r bek�mpning av opiumhandeln.

1883: En tysk arm�l�kare, Dr. Aschenbrandt, delar ut rent kokain bland bayerska soldater under man�vrar. Han rapporterar att drogen �r mycket effektiv n�r det g�ller att minska soldaternas hungerk�nslor och f� dem att st� ut med undern�ring.

1894: Skatt p� cannabis i Indien diskuteras, men blir inte av eftersom en inflytelserik indier h�vdar att muslimsk lag och hinduisk tradition f�rbjuder beskattning av vad det vara m� som ger njutning �t de fattiga.

1890: En amerikan, James Daly, h�vdar att heroinet �r b�ttre �n morfinet "d� det inte �r beroendeframkallande"!!! S�llan i historien har n�gon haft s� fel!

1903: Koffein ers�tter kokain som ingrediens i Coca Cola.

1909: USA f�rbjuder import av r�kopium.

1910: Dr. Hamilton Wright, av m�nga ansedd som fadern till USA:s anti-narkotikalagar, rapporterar att amerikanska arbetsgivare ger kokain till sina svarta arbetare f�r att h�ja deras arbetsinsats.

1912: Det f�rsta internationella opiumkonventet h�lls i Haag, Holland. Man enas om olika m�tt f�r den internationella kontrollen av opiumhandeln och smugglingen. Liknande sammankomster h�lls 1913 och 1914.

1912: Phenobarbital (en barbiturat) introduceras inom terapeutisk medicin under namnet Luminal.

1913: Det tyska l�kemedelsf�retaget patenterar MDMA (Ecstasy).

1914: En amerikansk l�kare h�vdar att orsaken till de flesta �verfallen p� vita kvinnor i den amerikanska s�dern �r ett direkt resultat av "den kokain�verhettade negerhj�rnan". En annan l�kare fyller i: "Svarta kokaindj�vlar �r nu ett v�lk�nt pl�goris i S�dern".

ca 1920: P� 1920-talet drabbades Sverige av en kokainv�g, som h�ll i sig tills Medicinalstyrelsen ingrep 1931. Kokainet skrevs innan dess ut av l�kare som medicin.

1920: Amerikanska jordbruksdepartementet uppmanar farmare att odla cannabis (marijuana) som ett l�nsamt f�retag.

1924: Tillverkningen av heroin f�rbjuds i USA.

1924-25: Vid en storkonferens kr�ver flera l�nder en internationell reglering av cannabis. Egypten st�ller sig i f�rsta ledet, eftersom man har stora problem med missbruk och psykoser f�rorsakade av cannabis. Andra l�nder med cannabisproblem st�ller sig bakom och f�rslaget g�r igenom. Cannabis klassas internationellt som narkotika.

1928: Richard Hobson, en amerikansk f�rk�mpe mot narkotika s�ger i ett radiotal: "Anta att vi en dag fick reda p� att det fanns mer �n en miljon spet�lska i landet. Vilken chock det skulle bli! T�nk d� p�, att missbruk av narkotika �r sv�rare att bota �n spet�lska, vida mer tragiskt f�r offren och det sprider sig som ett moraliskt och fysiskt pl�goris. De flesta st�lderna under dagtid, de v�ghalsiga r�n�verfallen, grymma morden och andra grova brott utf�rs av narkomaner, som utg�r den prim�ra orsaken till den nuvarande alarmerande brottsv�gen. Drogmissbruk sprider sig snabbare och �r obotligare �n spet�lska. Civilisationens fortlevnad, v�rldens �de och den m�nskliga rasens framtid h�nger p� hur vi kan hantera narkotikaproblemet."

1930: Sverige inf�r den f�rsta narkotikaf�rordningen i landets historia.

1938: Dr. Albert Hoffman, en kemist fr�n l�kemedelsf�retaget Sandoz laboratorium i Schweiz, framst�ller LSD. Fem �r senare provar han det p� sig sj�lv och rapporterar sina upplevelser.

1939: Recepttv�ng inf�rs p� amfetamin i Sverige.

1941: General Chiang Kai-shek i Kina (Mao Zedongs gamle �rkefiende) inf�r str�nga lagar mot opium i de omr�den han beh�rskar: D�dsstraff f�r den som odlar vallmo, tillverkar opium eller erbjuder det till f�rs�ljning.

1942: Amfetamin klassas som narkotika i Sverige.

1946: Det nybildade F�renta Nationerna (FN) tills�tter en narkotikakommission. Redan f�reg�ngaren Nationernas F�rbund (NF) fanns ett liknande organ - The Permanent Central Opium Board.

1949: Maktskifte i Kina. P� bara tre �r g�r kommunisterna rent hus med narkotikamissbruket i landet. Vid denna tid fanns det omkring 20 miljoner opiumr�kare i Kina, och Mao best�mde att man skulle g�ra upp med sitt koloniala f�rflutna genom att utrota narkotikahandeln och missbruket. Metoderna var mycket h�nsynsl�sa: 800 storlangare avr�ttades, tusentals s�ndes till arbetsl�ger och f�ngelser. Opiumf�lten br�ndes och �ver en halv miljon missbrukare sattes i avv�njningsprogram.

1950: Efter andra v�rldskriget finns ett stort �verskott p� amfetamin i v�rlden. Olika krafter f�rs�kte bliv av med detta genom att s�lja denna livsfarliga drog som bantningsmedel och uppiggande medicin. Under 1950-talet b�rjade amfetaminmissbruk bli ett problem i Sverige.

1951: Enligt F�renta Nationerna finns det detta �r omkring 200 miljoner marijuanar�kare i v�rlden, huvudsakligen i Indien, Egypten, Nordafrika, Mexiko och USA.

1951: �ver 9000 kilo opium, n�ra 140 kilo heroin och m�ngder av tillbeh�r f�r opiumr�kning br�nns offentligt p� stora b�l i Kanton, Kina. 37 opiummissbrukare avr�ttas i sydv�stra Kina.

1953: Amerikanska arm�n testar olika droger, bland annat MDMA (Ecstasy). Det p�st�s - vilket inte �r bevisat - att ecstasy provades som sanningsserum.

1955: Shahen av Iran f�rbjuder odlande och anv�ndande av opium.

1955: Preludin lanseras som ett bantningsmedel.

1956: I USA inf�rs d�dsstraff, om juryn s� rekommenderar, f�r f�rs�ljning av heroin till en person under 18 �r av en person �ver 18 �r.

1958: De f�rsta f�llande domarna i Sverige f�r olaga innehav av marijuana.

1961: F�renta Nationerna antar allm�nna narkotikakonventionen.

1963: Straffet f�r narkotikalangning f�rl�ngs i Japan fr�n tio �rs f�ngelse till livstid.

1965-67: Ett f�rs�k med fri narkotika till missbrukare g�rs i Sverige. Efter bland annat ett d�dsfall stoppas detta huvudl�sa f�rs�k av riks�klagaren. Missbruket spreds under denna period katastrofalt, p� tolv m�nader f�rdubblades antalet injicerande narkomaner i Stockholm!

1966: C W Sandman, narkotikaexpert fr�n USA, h�vdar att LSD �r "det st�rsta hotet mot v�rt land i dag - farligare �n vietnamkriget".

1967: Hippiekulturen f�ds, och under motton som "Make love - not war" tar ungdomar i v�stv�rlden avst�nd fr�n vuxensamh�llet. I hippiekulturen ing�r dessv�rre hasch, marijuana och LSD i h�g grad. Hur m�nga d�dsoffer denna v�g - direkt eller indirekt - har orsakat kan ingen svara p�. Man kan bara konstatera att det m�ste r�ra sig om tusen och �ter tusen unga m�nniskoliv p� det hela taget.

1968: Mellan sex och sju procent av alla utskrivna recept i Storbritannien �r p� barbiturater. Cirka en halv miljon inv�nare ber�knas anv�nda barbiturater regelbundet.

ca 1970: Under sjuttiotalet blir heroinmissbruket ett mycket stort problem i Sverige. Heroinet blev den i s�rklass mest anv�nda av de tyngre drogerna.

1971: F�renta Nationerna antar i Wien psykotropkonventionen, som bland annat behandlar lugnande medel och medel mot psykisk sjukdom, psykofarmaka.

1971: USA:s president deklarerar att "Amerikas Fiende Nummer Ett" �r narkotikamissbruket.

1972: Turkiet f�rbjuder all vallmoodling och opiumproduktion.

1972: I USA f�resl�s f�rsiktighet vid utskrivning av barbiturater till patienter eftersom de �r "farligare �n heroin".

1973: En landsomfattande statistisk unders�kning i USA visar att 67% st�der New York-guvern�ren Rockefellers f�rslag att alla f�rs�ljare av tunga droger ska d�mas till livstids f�ngelse utan m�jlighet till n�d.

1975: Genom ett domstolsutslag blir anv�ndandet av marijuana f�r personligt bruk lagligt i Alaska. Under den kommande perioden - d� marijuanabruket minskade i �vriga USA - �kade det lavinartat i Alaska. �kade gjorde naturligtvis ocks� brottsligheten och kostnaderna f�r socialhj�lp och missbrukarv�rd. Med tiden �terinf�rdes straffen f�r innehav av marijuana.

1977: MDMA (Ecsasy) anv�nds inom psykoterapin fram till detta �r, d� drogen f�rbjuds i England.

1977: Antalet heroinmissbrukare i Sverige uppskattas till ca 2 000, varav h�lften finns i Stockholm.

1979: En svensk utredning ber�knar antalet tunga missbrukare till 10 - 14 000.

1979: Deng Xiaoping �ppnar Kina mot omv�rlden. Kontakterna inneb�r ocks� att narkotikaproblemet som l�nge varit litet (se 1949) �ter b�rjar �ka.

1980: Sovjetiska soldater i Afghanistan skaffar sig narkotikavanor och tar med sig missbruket hem efter kriget. Afghanistan �r �nnu i dag en av storproducent av narkotika, och h�rifr�n l�per en mycket omfattande knarktrafik in i Ryssland. Kontakterna kn�ts redan under ockupationstiden p� 1980-talet.

1983: P� sommaren g�rs det st�rsta enskilda beslaget av hasch n�gonsin i Sverige. I G�teborgs sk�rg�rd hittas trettio s�ckar inneh�llande sammanlagt ett ton hasch.

1985: Ecstasy b�rjar spridas explosionsartat i USA. USA f�rbjuder ecstasy.Vid mitten av 1980-talet sprids ecstasy via den indiske gurun Bhagwans l�rjungar till Europa.

1986: Boris Jeltsin s�ger att skolorna i Moskva �r fyllda av narkotikamissbrukare, fyllerister och l�rare som tar mutor. Enligt Jeltsin har narkotikamissbruk blivit ett stort problem i Sovjetunionen. I Moskva finns 3700 registrerade narkotikamissbrukare. Med anledning av bristen p� tillf�rlitlighet hos de sovjetiska myndigheterna �nnu vid denna tid, kan vi lugnt r�kna med att det verkliga antalet �r ofantligt mycket st�rre!

1987: P� Ibiza f�ds ravekulturen. P� danstillst�llningarna som varade hela n�tterna igenom anv�ndes LSD, hasch och den nya drogen Ecstasy. Ravekulturen �verf�rs till England, d�r den v�xer sig farligt stark i ett land pr�glat av depression, arbetsl�shet och d�lig framtidstro.

1987: En svensk studie visar ett klart samband mellan regelbunden haschr�kning och schizofreni.

ca 1988: Mot slutet av 1980-talet kommer drogen Kat till Sverige. Den klassas som narkotika 1989. I b�rjan av 1990-talet blir Ecstasy mer allm�nt ocks� i v�rt land.

1988: F�renta Nationerna antar narkotikabrottskonventionen. Den ger goda m�jligheter att beslagta smugglad narkotika och f� narkotikabrottslingar utl�mnade mellan olika l�nder.

1988: Den 1 juli lagstiftas i Sverige att det �r brottsligt att anv�nda narkotika.

1989: Upprorsf�rs�ket i Kina sl�s ner p� Himmelska fridens torg. Hoppl�sheten och behovet av verklighetsflykt �kar bland den f�rtryckta befolkningen och narkotikamissbruket �kar ytterligare. Redan 1990 finns cirka 70 000 registrerade missbrukare, 1995 mer �n 500 000.

1990: Brittiska parlamentet lagstiftar mot ravepartyn.

1992: En unders�kning uppskattar de svenska tunga narkomanerna till ungef�r 14 - 20 000, j�mf�rt med 10 - 14 000 �r

1994: Ett sexnationsm�te mellan l�nderna i "Den gyllene triangeln" ordnas i F�renta Nationernas regi. Syftet �r att f� grepp om det allt st�rre narkotikaproblemet i Asien och resten av v�rlden. Kina, Vietnam, Laos, Kambodja, Burma och Thailand enas om att ut�ka polis- och tullsamarbetet vid gr�nserna f�r att f� b�ttre kontroll p� smugglingen. Alternativodlingsprojekt startar, men det �r sv�rt att f� de fattiga b�nderna att odla tobak, kaffe eller hirs n�r opium- och hampodling betalar sig s� mycket b�ttre.

1995: Sverige g�r in i EU, och var fj�rde tullanst�lld tvingas sluta. Detta �r g�rs 1 280 narkotikabeslag, 1996 beslagtas 1 571 partier och f�rsta halv�ret 1997 1 170 partier narkotika - trots nedsk�rningar och resursminskning. Detta �r uppenbara tecken p� att inf�rseln har �kat dramatiskt i och med den minskade gr�nskontrollen.

1995: Under detta �r beslagtas 10 277 ecstasytabletter i Sverige. Ecstasy b�rjar ocks� dyka upp p� den ryska marknaden 1995.

1996: 14 ungdomar d�r av ecstasy i Tyskland detta �r.

1996: Vid FN-dagen mot narkotika den 26/6 h�lls r�tteg�ngar mot 1 725 narkotika�talade i Kina. Omkring 1 500 personer avr�ttas f�r narkotikabrott. Knarkkurirer som arkebuserades med nackskott filmades i avskr�ckande syfte. Avr�ttningarna - som var offentliga - bevistades av cirka 1,7 miljoner m�nniskor.

1996: Svenska ungdomars drogvanor unders�ks i den s� kallade ungdomsunders�kningen. De utfr�gade var i �ldrarna 15 - 24 �r, och 9% angav att de hade anv�nt narkotika n�gon g�ng. Detta innebar mer �n en f�rdubbling j�mf�rt med 1994, d� 4% angav att de hade anv�nt narkotika n�gon g�ng. Vanligaste drogen var cannabis (hasch och marijuana), d�refter kom i nu n�mnd ordning amfetamin, kokain, LSD och ecstasy. Mindre vanliga var r�kheroin, heroin och crack.

1996: I Ryssland �kar narkotikaproblemet i takt med samh�llets uppl�sning och den �kande fattigdomen. Detta �r beslagtas 50 ton narkotika. I S:t Petersburg uppges omkring 300 000 av stadens 5,5 miljoner inv�nare ha narkotikaproblem. HIV-fallen tredubblas p� ett �r i landet.

1997: En rapport visar att antalet d�dsfall bland narkomaner i Stockholm har f�rdubblats under tio �r. Antalet d�da av narkotika �rligen var mot slutet av 1980-talet ca 50. 1997 var samma siffra 100.