Kokain �r det starkaste stimulansia (uppiggande medel) man k�nner till. Det ser ut som druvsocker, eller finkornigt tv�ttmedel. Det brukar f�rpackas i sm� frim�rksp�sar av plast, sm� vita kuvert eller i kapslar. Kokainet renframst�lldes 1860 och anv�ndes inom medicinen som lokalbed�vningsmedel. Vid sekelskiftet uppt�ckte man att kokainet kunde orsaka pl�tsliga d�dsfall och f�rvirringstillst�nd samt leda till missbruk. Det blev d�rf�r klassat som gift och senare som narkotika. Kokainet kommer fr�n cocaplantan, som odlas fr�mst p� illegala odlingar i Sydamerika och handeln kontrolleras av en m�ktig maffia. Det utg�r grunden f�r den "svarta" ekonomin i n.v. Sydamerika. Kokainet b�rjade spridas i Sverige under 80-talet. Indianerna har sedan urminnes tider tuggat p� kokabuskens blad f�r att d�mpa hunger och t�rstk�nslor och f�r att njuta. Man har anv�nt rent eller f�rfinat kokain till bed�vnings medel vid �ron-, �gon- och halsoperationer, det har ocks� ing�tt i bed�vningsmedel som tandl�kare har anv�nt.

Cocabusken kommer fr�n Peru och Bolivia. De torkade bladen, "koka", inneh�ller kokain och tuggas av indianerna som stimulantia. Det odlas ocks� p� andra h�ll f�r kokaintillverkning.

---

Amfetamin

(Alfametylfenyletylamin)

Amfetamin framst�lldes av forskare p� 1920-talet. P� 1930-talet visade det sig att amfetamin utvidgade luftr�ren. Man brukar anv�nda amfetamin som bantningsmedel, aptitneds�ttande medel, depressionsd�mpande medel och vid behandling av �veraktiva barn. Man injicerar drogen eller intar den oralt.

Amfetamin �r ett centralstimulerande medel som klassas som narkotika Det kallas �ven f�r "tjack". Tidigare har det anv�nts som aptineds�ttande och allm�nstimulerande medel, men har sedan l�nge inte existerat som l�kemedel i Sverige. I norden anv�nds amfetamin endast mot den s�llsynta narkolepsin och i forskningssyfte. Under 50-talet s�ldes amfetamin i tablettform, (bantningstabletter), som man krossade och l�ste i vatten och sedan injecerade. Amfetamin injiceras, snusas, sniffas eller dricks. Pulvret kan ocks� viras in i hush�llspapper och sv�ljas som en sn�boll.