Opiater
Opium och andra Opiater

                                          

M�nga droger h�r till gruppen opiater. De drogerna kommer fr�n Opievallmon, Papaver somniferum. N�gra exempel p� droger �r: Opium, Morfin, Kodein, Heroin och Papaverin. Dessa droger har sk�rdat m�nga m�nniskoliv men ocks� lindrat sm�rta hos miljoner sjuka m�nniskor. Opievallmons f�rsta latinska namn, Papaver, har ett ok�nt ursprung. Det andra, allts� somniferum betyder s�mnbringare. Det var precis vad opium ofta anv�nds till. M�nga fattiga r�ker opium f�r att f� gl�mma sin hunger, sina sm�rtor och den trista vardagen. Men de l�ngsiktiga verkningarna �r invaliditet och till slut d�d.

Opievallmon kom till �stra Europa under den grekiska antiken. Den kom fr�n Indien och Mindre Asien. I de l�nderna hade man l�rt sig att utvinna giftet ur fr�kapslarna. I Europa hade man bara anv�nt fr�na som br�dkryddor vilket �r helt ofarligt. Vallmofr�n anv�nds ju fortfarande som br�dkrydda. Europa fick k�nnedom om hur opiumberedning gick till genom Alexander den Stores f�ltt�g.
Opievallmons ursprungsländer

Det tog inte l�ng tid innan grekerna l�rt sig att man kunde anv�nda opium f�r att orsaka en sm�rtfri d�d. Snart m�rkte l�karna att om man gav drogen i mindre doser fick r�karen eller tuggaren en djup s�mn med underbara dr�mmar. Det gjorde emellertid inte grekerna till n�gra opiumr�kare av st�rre m�tt. Det var grekerna som gav opiumet namnet opium. Det betyder "liten droppe". I Kina s�ger man O-pien och av det kan man l�tt r�kna ut att drogen m�ste ha inf�rts till landet fr�n Europa och inte tv�rtom, som m�nga tror.

Kineserna b�rjade tugga opium redan p� 1200-talet. P� 1600-talet b�rjade de r�ka det. Anledningen till opiumr�kningen var att kejsaren hade belagt det med d�dsstraff att r�ka tobak. Kineserna h�ll tobakssuget borta med opium och det hj�lpte faktiskt. Kineserna lyckades faktiskt med att sluta r�ka, problemet var att de blev opiummissbrukare ist�llet.

Opiumr�karen f�r opiet som en pasta. Opiumpastan upphettas p� en n�l och stoppas i en speciell opiumpipa medelst denna. D�refter h�ller man piphuvudet �ver en spritl�ga. D� b�rjar opiet torrdestillera och r�karen kan andas in morfin och de andra destillaten. Destillaten kommer ner i lungorna och tas upp i blodet. Resultatet av det blir att r�karen hamnar i djup dvala och dr�mmer h�rliga dr�mmar som kallas "opiedr�mmar". De h�r dr�mmarna och s�mnen varar inte s�rskilt l�nge, och d�rf�r anv�nder en s� kallad "m�ttlig" opiumr�kare i genomsnitt 30 till 40 pipor varje dag. En egenskap som finns hos alla sorters narkotika �r att missbrukaren v�njer sig fort. D�rf�r kanske r�karen snart m�ste �ka sin dos till 80 pipor. "Biverkningarna" hos opiet �r b�de andliga och kroppsliga. Missbrukarna blir magra, f�r hj�rtbesv�r, lungbesv�r och magbesv�r. Sedan blir hj�rnan p�verkad och r�karen blir dum och sl� och till sist d�r han.

N�r Kinas regering m�rkte att det hade blivit s� h�r f�rstod de att de hade f�tt ett st�rre problem att handskas med n�r man tog itu med det f�sta problemet, allts� tobaksr�kningen. Men eftersom de flesta regeringar inte gillar att ge med sig f�rs�kte man reparera samh�llet genom att f�rbjuda opiumr�kningen ocks�. Man st�llde vallmoodlingarna under statskontroll och stoppade importen av opium. Det skadade Storbritanniens handel avsev�rt. British East India Company (Brittiska Ostindiska Compagniet) hade tidigare tj�nat kolossala summor p� att s�lja indiskt opium till Kina. I utbyte fick de n�mligen kinesiska hantverksprodukter och kinesisk konst som gick �t som sm�r i solsken hemma i Europa. Under en tid gick det h�r problemet att l�sa med den v�l utprovade metoden: Smuggling. Det var n�mligen l�ttt att muta de kinesiska tullm�nnen. 1839 vidtog Kinas regering �nnu kraftigare �tg�rder. Man beslagtog 20�291 kistor med opium i Kanton. Det blev till slut 1�359�497 kg eller ca. 1�359,5 ton. Allt s�nktes i havet. Kompaniet f�rlorade ungef�r 36 miljoner kronor.

Nu f�rklarade Storbritannien krig mot Kina, det f�rsta opiekriget br�t ut. Efter det kom tv� andra krig d�r Storbritannien fick hj�lp av Frankrike och USA. �rlogsfartygen bombarderade syd�stra Kinas kustst�der och seglade upp i Yang-Tsi-Kiang-floden och hotade d�rigenom Nanking. Kina fick ge sig f�r att r�dda sitt eget skinn. De blev ocks� tvungna att upph�va opiumf�rbudet och bevilja en oinskr�nkt import, �ppna st�derna Amoy, Kanton, Fuchou, Ningpo och Shanghai f�r utl�ndsk handel och inflyttning. De �verl�t ocks� Hongkong som en koloni �t Storbritannien. Kina fick �ven betala 6 miljoner dollar i skadest�nd f�r det opium som man s�nkte i Kanton.

Man ber�knar att det fanns 40 miljoner opiumr�kare i Kina under senare delen av 1800-talet. I vissa omr�den missbrukade mer �n 60% av m�nnen opium. Efter den kinesiska revolutionen �r 1949 b�rjade man att energiskt minska opiummissbruket. F�ruts�ttningarna till opiumbek�mpandet blev ocks� b�ttre efter att fr�mlingsv�ldet upph�rde. Nu har opiumr�kandet i Kina n�stan upph�rt.


Nuf�rtiden odlas opievallmo i Indien, forna Jugoslavien, Turkiet, Bulgarien och Indonesien. Den viktigaste sk�rden �r dock ej opiet utan fr�na. Opiet �r bara en biprodukt. F�rr fick man sk�rda opiet f�r hand, det var mycket arbetskr�vande. Nu struntar man i att snitta kapslarna. Man kapar dem med maskin och extraherar dem, allts� "drar ut", r�opiet med speciella �mnen.